Den gyllene paviljongen, eller på japanska Kinkakuji, är en lika viktig symbol för Kyoto som Eiffeltornet är för Paris.

Felice Beato | Public Domain Mark 1.0

Paviljongen har sitt ursprung som en 1300-tals villa tillhörande shogun Ashikaga Yoshimitsu. Efter hans död konverterades den, i enlighet med hans testamente, till ett buddhistiskt tempel med tillhörande trädgård.

Trots att Kyoto stod i brand åtskilliga gånger från 1300-talet och framåt klarade sig den gyllene paviljongen gång på gång och var speciellt efter kriget ett av ytterst få tempel som fortfarande stod i original. Dramatiskt nog var det strax efter krigsslutet som en schizofren munk vid templet brände ned paviljongen till grunden och försökte (men misslyckades) med att begå självmord. Den dramatiska historien och vad som motiverade munken finns återgiven i Yukio Mishimas delvis litterära roman Den gyllene paviljongens tempel, baserad på intervjuer med mordbrännaren och andra munkar som tillhörde templet.

Trots att hemlösheten och fattigdomen i Japan efter andra världskrigets bombräder var enorm skramlade japaner från hela landet ihop pengar för att snabbt återuppbygga templet, som stod klart igen 1955.

UNESCO världsarv sedan 1994.