Den japanska teceremonin är, enkelt uttryckt, ett extremt stilisterat sätt att dricka grönt te på. Varje rörelse ska vara så vacker som möjligt. Varje handling har en betydelse. Allting är genomtänkt i grunden och inget är onödigt.

Téet kom till Japan via Kina under Naraperioden men det ceremoniella drickandet fick sin nuvarande form på slutet av 1500-talet, då den store temästaren Sen no Rikyu var så populär att det inte var han som fick privata audienser hos dåtidens härskare – de var dem som fick audiens hos honom.

Att bli en utbildad temästare kan ta en hel livstid, och teceremoniutövare är rangordnade på ett sätt inte helt olikt t.ex. karatens system med olikfärgade bälten.